Två tidningsartiklar om elitsatsning!

Har hittat två inslag från Borås Tidning som jag snappade upp på Tomelilla AIS hemsida.

Ni kan ju själva ta och tänka över vad som står där och varför det är på det sättet i idrottssverige.

Här kan ni läsa krönikan.

Här kan ni läsa om en tennistalang som inte följer normerna som Svenskidrott sätter upp. Han elitsatsar.

Nästan alla vill sitta hemma framför TV’en och titta på idrott av bra klass och allra helst skall det vara en Svensk som är med där för att göra det intressant. Åtminstone skall det vara någon från sitt närområde som är med, ett lag eller enskild spelare, för att göra det riktigt intressant när det gäller inhemsk idrott.

Skall vi kunna det i framtiden så behövs kanske ett lite annorlunda tänk? Eller vad tror ni? Känns lite som om att det går åt andra hållet istället, eller?

Stefan

1 kommentar » Skriv en kommentar

  1. Om vi tar vår egen sport, vilket väl är mest intressant för oss, så tycker jag att det absolut största problemet är att vi är så väldigt snabba med att sålla bort ungar.
    När det gäller barn som inte ens nått tonåren handlar framgångar i bordtennis väldigt mycket om mognad. Förmåga att lyssna på tränaren, förmåga att tillgodogöra sig mycket träning.
    Och detta trots att alla egentligen vet att ungar utvecklas olika fort. Jag tror att svensk bordtennis sållar bort tänkbara framtida elitspelare genom att vara för snabba. Eller korkade, om man vill använda det uttrycket.
    Krönikören menar att det största problemet är att samhället inte accepterar elitsatsning, vilket förstås inte är sant.
    Han tycker också att det är dumt att barn sysslar med olika sporter och hävdar att man måste träna 10 000 timmar i ungdomsåren för att kunna mäta sig internationellt.
    All forskning, all erfarenhet visar att det är bra om barn och ungdomar ägnar sig åt olika fysiska aktiviteter. Nån timmes fotboll, judo, innebandy, gymnastik i veckan kan inte vara nån nackdel. Det är ju träning det också.
    Och slutligen:
    Man behöver inte ha bråttom. Om de 10 000 timmarna tar 10, 12 eller 14 år spelar ingen roll. Det absolut bästa för svensk bordtennis är att ha kvar så många ungar och ungdomar så länge som möjligt.
    Och det gör vi genom att se till så att det finns en varm gemenskap i klubben. Att träningarna och tävlingarna är lustfyllda. Att alla ungar blir sedda och bekräftade… Då hittar vi kanske elitspelare som annars ratats vid 12 års ålder.

    Jag tycker att Åstorps BTK är bra på det här.

    /Uffe